Från Wikipedia

[redigera] Händelser

• 1 januari
  • Västra Götalands län bildas genom en sammanslagning av Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län.
  • Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för ett år framåt, vilket inleds med gatumanifestationer och fyrverkerier.
• 9 januari - Socialdemokraterna och de borgerliga når efter fyra år enighet om ett nytt pensionssystem där pensionstagarna själva får placera 2,5 % i valfria fonder. För människor födda 1938 och senare skall ålderspensionen beräknas på grundval av hela livsinkomsten, men det skall finnas en garantipension för dem som har det sämst ställt.
• 14 januari - Kommunala förtroendemän i Motala döms till fängelse för att i åratal ha missbrukat offentliga medel.
• 17 januari - Paula Jones anklagar Bill Clinton för sexuella trakasserier.
• 23 januari - Daniel Börtz opera Marie Antoinette har premiär på Folkoperan i Stockholm.
• 4 februari - Dragan Joksović skjuts till döds på Solvalla, vilket blir upptakten till ett gangsterkrig inom restaurangbranschen i Stockholm.
• 5 februari - Den svenska regeringen beslutar att en reaktor i Barsebäck skall vara stängde före 1 juli.
• 8 februari - En valross syns på stranden i Åsa, Halland.
• 12 februari - Det om- och tillbyggda Moderna museet i Stockholm invigs.
• 13 februari - P. O. Enquists Bildmakarna i regi av Ingmar Bergman har premiär på Dramaten.
• 2 mars - Natascha Kampusch försvinner och visar sig senare kidnappad, hon rymmer först 8 år senare.
• 23 mars - Den 70:e oscarsgalan hålls i Shrine Auditorium i Kalifornien, USA.
• 24 mars - På en skola Jonesboro i delstaten i Arkansas i USA stjäl Mitchell Johnson (13) och Andrew Golden (11) skjutvapen och skjuter 13 elever och 2 lärare. 5 av de träffade avlider.
• 2 april - Olof Johansson meddelar, att han tänker avgå som centerpartiets ledare vid partistämman i juni.
• 10 april
  • Trandansen vid Hornborgasjön slår rekord. 9.000 fåglar observeras.
  • Det så kallade Långfredagsavtalet, gällande Nordirland, sluts.
• 16 april - Riksdagen beslutar att Sverige skall anslutas till Schengenavtalet om öppna gränser i Europa.
• 29 april - Riksdagen godkänner Amsterdamfördraget om EU:s utrikespolitik.
• 2 maj - EU beslutar att införa euron som gemensam valuta.
• 14 maj - Den svenska regeringsrätten skjuter upp stängningen av Barsebäck för ytterligare juridisk prövning, eventuellt i EU-domstolen.
• 17 maj - Tre kronor blir världsmästare i ishockey för sjunde gången efter 0-0 mot Finland.
• 21 maj - Efter att ha dödat sina föräldrar öppnar 15-årige Kipland "Kip" Kinkel i Springfield, Oregon i USA eld i skolan. Två elever dödas och över 20 skadas.
• 29 maj - En ny svensk lag kriminaliserar köp av sexuella tjänster från den 1 januari 1999.
• 3 juni - I den värsta tågolyckan i Tysklands historia konstateras 101 döda.
• 8 juni - Riksdagen antar det nya svenska pensionssystemet.
• 11 juni - Den svenska miljöbalken utfärdas.
• 14 juni
  • Centerns partistämma väljer Lennart Daléus till ordförande efter Olof Johansson.
  • Stora Bält-bron invigs för biltrafik.
• 1 juli - Malmö högskola bildas och invigs 1 september samma år.
• 10 juli - Norska Schibsted köper ägarmajoriteten i Svenska Dagbladet.
• 1 augusti
  • Den svenska tobaksskatten sänks med 10 kronor per cigarettpaket då förra årets höjning lett till lavinartad smuggling.
  • Världens dyraste frimärke, det svenska Gul tre skilling banco från 1855, säljs för 14 miljoner kronor.
  • I Sverige införs läroplanen Lpfö 98 för den svenska förskoleverksamheten.
• 5 augusti
  • Marabou slutar tillverka tuggummit Toy.
  • Ett åtgärdsprogram för att rädda den svenska flodkräftan inrättas.
• 15 augusti - Ett bombattentat utförs i Omagh, Nordirland.
• Augusti - Oroligheter på världens börser.
• 18 september - Folkpartiet upptäcker att medlemmarna i MC-gänget Hells Angels i Malmö också är medlemmar av partiet. De utesluts.
• 20 september - I det svenska riksdagsvalet fördubblar vänsterpartiet sitt valresultat från 6,2 % i förra valet till 12 %. Valdeltagandet är det sämsta på 40 år med endast 81,4 %.
• 7 oktober - Oslos nya flygplats Gardermoen invigs.
• 24 oktober
  • Den nya svenska personuppgiftslagen (PUL) träder i kraft.
  • Lucian Pulvermacher väljs till påve med namnet Pius XIII men accepteras aldrig från officiellt romersk-katolskt håll.
• 30 oktober - 63 ungdomar omkommer och 170 skadas vid en brand i en festlokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg, vilket blir känt som Diskoteksbranden i Göteborg.
• 19 november - EU-domstolen fastslår, att Sverige inte kan förbjuda uppfödning av rasen belgisk blå.
• 21 november - 28 personer skadas i en bussolycka utanför Enköping.
• 22 november - Omar Ghanbarzehi blir mästare i fristilsbrottning vid ungdoms-SM.
• 23 november - Lars-Erik Lövdén tillträder som chef för det svenska Inrikesdepartementet för resten av året.
• 30 november - Sista numret av Örebrokuriren utkommer.
• 1 december - Regeringen gör upp med vänstern och miljöpartiet om att det svenska försvaret, som genom ändring av budgetsystemet går miste om nio miljarder kronor, inte får kompensation.
• 3 december - Anja Pärsson tar sin första värlscupseger i slalom i Mammoth Mountain, USA.
• 6 december - Gävle drabbas av ett våldsamt snöoväder. Skolor stängs och invånarna uppmanas att stanna inomhus.
• 16 december - Amerikanska och bittiska trupper bombar irakiska mål efter att Irak har hindrat FN:s vapeninspektörer.
• 19 december
  • USA:s president Bill Clinton ställs inför riksrätt.
  • Uddevalla firar 500 år som stad.
• 31 december - Under de senaste två åren har det enligt en rapport dött 7.000 fler än vad som fötts i Sverige. Tack vare invandringen har den svenska folkmängden dock ändå ökat med 10.000.
• Ersättningsnivåerna i det svenska socialförsäkringssystemet höjs från 70 till 80 %.
• Det svenska läkemedelsföretaget Astra går samman med brittiska Zeneca och bildar Astra Zeneca.
• 314 nazister grips vid en vitmaktkonsert i Brottby.
• Innehav av barnpornografi kriminaliseras i Sverige.
• Fotoutställningen Ecce Homo, som framställer Jesus bland homosexuella och aidssjuka, invigs. Den väcker stark debatt, men Svenska kyrkan står bakom den.
• 35 % av SAAB:s flygdivision säljs till British Aerospace.
• Hennes & Mauritz startar sin internetförsäljning.

[redigera] Födda

• 9 april - Elle Fanning, amerikansk skådespelerska.

[redigera] Avlidna

[redigera] Första kvartalet

• 1 januari - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
• 5 januari
  • Sonny Bono, amerikansk musiker och kongressledamot.
  • Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
• 8 januari - Imi Lichtenfeld, israelisk militär.
• 19 januari
  • Bengt Eklund, svensk skådespelare.
  • Carl Perkins, amerikansk musiker.
• 21 januari - Jack Lord, amerikansk skådespelare och regissör.
• 27 januari - Ragnar Edenman (född 1 april 1914), svensk socialdemokratisk politiker och statsråd, Sveriges ecklesiastikminister 1957-1967.
• 3 februari - Karla Faye Tucker, amerikansk mördare; avrättad.
• 6 februari
  • Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.
  • Falco, (eg. Hans Hölzel), österrikisk musiker.
• 9 februari
  • Helga Hallén, svensk skådespelare.
  • Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
• 17 februari - Ernst Jünger, tysk författare.
• 21 februari - George Fant, svensk skådespelare.
• 24 februari - Miff Görling, svensk kompositör, arrangör och musiker.
• 2 mars - Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994-1996 och ordförande för Metall.
• 8 mars - Peter Nilson, författare och astronom.
• 10 mars - Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.
• 12 mars - Judge Dread, eg. Alexander Minto Hughes, brittisk reggae- och skamusiker.
• 15 mars - Benjamin Spock, amerikansk barnläkare.
• 19 mars - E.M.S. Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.
• 21 mars
  • Blenda Bruno, svensk skådespelare.
  • Galina Ulanova, rysk ballerina.
• 23 mars - Lillie Björnstrand, svensk skådespelare och författare.
• 26 mars - Gösta Grip, svensk skådespelare.
• 27 mars - Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör.

[redigera] Andra kvartalet

• 5 april - Cozy Powell, brittisk trummis.
• 6 april - Tammy Wynette, amerikansk countrysångerska.
• 7 april - Elsie Bodin, svensk sångare och skådespelare.
• 10 april - Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.
• 15 april - Pol Pot, tidigare diktator i Kambodja.
• 17 april - Linda McCartney, f.1941, amerikansk musiker, gift med Paul McCartney.
• 21 april
  • Jean-François Lyotard, fransk filosof.
  • Egill Jacobsen, dansk konstnär.
• 25 april - Egon Engström, svensk skådespelare.
• 26 april - Sven-Olov Lindholm, svensk nazistisk politiker.
• 2 maj - Hideto Matsumoto, japansk musiker.
• 4 maj - Alois Estermann, kommendant för schweizergardet.
• 14 maj - Frank Sinatra , amerikansk sångare och skådespelare.
• 29 maj - Gunnar Johansson, svensk skådespelare.
• 2 juni - Folke Lindh, svensk amatörskådespelare.
• 8 juni - Maria Reiche, tysk matematiker och arkeolog.
• 11 juni - Catherine Cookson, brittisk författare.
• 14 juni - Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare
• 15 juni - Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
• 23 juni
  • Per Anders Fogelström, svensk författare.
  • Maureen O'Sullivan, amerikansk skådespelare - Tarzans Jane.
• 26 juni - John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
• 29 juni - Slavko Dokmanović, kroatienserbisk politiker.

[redigera] Tredje kvartalet

• 1 juli - Stig Järrel, svensk skådespelare.
• 4 juli - Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka.
• 8 juli - Tore Werner, svensk operasångare.
• 12 juli - Bo Giertz, biskop i Göteborg.
• 14 juli - Dick McDonald - amerikansk affärsman, grundade den första McDonald'srestaurangen 1948.
• 17 juli - Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf.
• 18 juli - Peer Gregaard, dansk teaterchef.
• 21 juli - Alan Shepard, amerikansk flygare & astronaut, första amerikanen i rymden 1961.
• 22 juli - Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 28 juli - Cilla Ingvar, svensk revyartist.
• 29 juli - Jerome Robbins, amerikansk koreograf, regissör och dansare.
• 2 augusti - Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och tv-producent.
• 3 augusti - Alfred Schnittke, rysk postmodern kompositör.
• 5 augusti - Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget.
• 10 augusti - Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.
• 26 augusti - Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 30 augusti - Denniz Pop, svensk musikproducent.
• 6 september
  • Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare.
  • Akira Kurosawa, japansk filmregissör.
• 14 september - Johnny Adams, amerikansk bluessångare.
• 27 september - Micha Koivunen, svensk skådespelare.
• 28 september - Olle Länsberg, svensk författare, manusförfattare och sångtextförfattare.

[redigera] Fjärde kvartalet

• 3 oktober - Roddy McDowall, brittiskfödd amerikansk skådespelare.
• 12 oktober - Matthew Shepard, mordoffer.
• 13 oktober - Ka Nerell, svensk skådespelare.
• 17 oktober - Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple.
• 7 november - Börje Mellvig, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.
• 10 november - Svetlana Beriosova, litauisk ballerina.
• 17 november - Jefim Geller, sovjetisk schackspelare.
• 19 november - Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.
• 22 november - Stu Ungar, professionell amerikansk gin rummy- och pokerspelare.
• 1 december - Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare.
• 2 december - Per Mindus, svensk professor i psykiatri.
• 5 december - Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 december - Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf.
• 11 december - Lynn Strait, amerikansk sångare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • Robert B Laughlin, USA
  • Horst L Störmer, Tyskland
  • Daniel C Tsui, USA
• Kemi
  • Walter Kohn, USA
  • John A Pople, Storbritannien
• Medicin
  • Robert F Furchgott, USA
  • Louis J Ignarro, USA
  • Ferid Murad, USA
• Litteratur - José Saramago, Portugal
• Fred
  • John Hume, Storbritannien
  • David Trimble, Storbritannien
• Ekonomi - Amartya Sen, Indien

[redigera] Namn

De vanligaste namnen bland de födda 1998 var för flickor Emma, Julia, Elin, Amanda och Hanna och för pojkar Filip, Erik, Oscar, Simon och Anton.